Sommaren, syster - Jerker Virdborg  

 

Det här är en bok jag vanligtvis inte skulle ha plockat upp. Men tack vare Johannes Anyurus De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har jag fått en ny favoritgenre som är svensk dystopi. 

Sommaren, syster utspelar sig någonstans i Sverige under en sommar, där syster och bror flyr från olika grupperingar som har tagit över makten i Sverige sedan länge. Morbida scener varvas med i ena stunden kärleksfull syskonskap, och i andra sekunden klassisk syskonhat. Syster Anna är fd militär och tar ledarrollen och ansvaret för deras överlevnad till det yttersta, medan bror Erik med funktionsvaration snällt får lyda order.

Boken är lite segstartad, det som driver läsaren framåt är frågan på vad som egentligen har hänt i Sverige och vart syskonens vandring genom svenska skogar kommer leda. Men något händer i bokens mitt, jag inser hur mycket jag tycker om Erik och att jag konstigt nog trivs i den grönskande miljön och är tillsammans med syskonen lika nervös om vad som möter dom på stigarna - är det krypskyttar eller en förvirrad gammal man som säljer konserver mitt ute i ingenstans? Eller är det ett böldinfekterat litet barn ute på en tom slätt som sitter i gastande sol i sin gamla gymnasietröja från Stockarydsskolan?

 

"Barnet såg inte skrämt eller nervöst ut.

Det bara satt där, tyst, och tittade stillsamt på oss.

Men så log det. Ja, det log faktiskt.

Det såg ut som ett grin."

Efter att jag läst sista sidan vet jag att jag kommer att sakna Anna och Erik och jag hoppas att många läser den här boken och tänker tanken: hur skulle jag agerat om jag behövde fly för mitt liv? Hur behandlar vi människor idag som gör det?

Recensent Madeleine Persson

 

 
Madeleine Perssonfav