Intervju med formgivaren Leia Hjalmarsson

 

Vad är din relation till böcker, har du alltid velat formge omslag?

Hm… Min relation till böcker? Jag har aldrig varit en läslus. Utan snarare en latmask. Men jag har en stor fantasi och har alltid tyckt om att skriva och lyssna på berättelser. Däremot har min relation till böcker blivit mysigare med åren. Jag kan känna idag att jag får skärmsjuka- alltså att jag har alldeles för många skärmar i mitt liv. Det finns en njutning i att vila ögonen på något analogt idag som jag inte upplevt innan. Då är det underbart att sträcka upp armarna och dyka rakt ner i bokvärlden. 

Jag gissar på att den största utmaningen med att formge omslag är att leverera något som både du själv, förlaget och författaren tycker om, stämmer det? 

Det stämmer bra det! Det finns en spänning mellan författaren och formgivarens konstnärliga uttryck. För att den inte ska ruckas är kommunikation och respekt A&O. Det är också viktigt att släppa in förlaget i den kreativa bubblan. Alla har en viktig del att bistå med och när dessa tre kan sammarbeta uppstår något grymt bra.

Du har nyligen formgett Lo Kauppis senaste roman Två vita dvärgar, hur var det att jobba med henne? 

Lo är en underbar kvinna. Om något suger, då säger hon det. Är något fantastiskt, då får man veta det också. Hon går rakt på sak och vet vad hon vill. Samtidigt som hon är en bra lyssnare och lät mig komma med egna ideér hela tiden. Hon gav mig tillit. Jag fullkomligt älskar sån pondus, där det inte råder några tvivel. Det var en ära att få jobb ihop med Lo. Jag ger det 5/5 rostbröd!

Hur ofta läser du manus innan du börjar spåna på ett omslag? 

Innan jag börjar spåna på ett omslag läser jag igenom manuset en gång. Efter det vill jag gärna höra författaren berätta om boken också. Det finns ingenting som inspirerar mig mer än deras passion och inlevelse. 

Vilket är det snyggaste omslaget enligt dig? 

Tunga varumärken av Peter Pluntky

Här har vi ett praktexempel på när enkla concept blivit så jäkla bra. Boken innehåller bild och text om svenska reklamskyltar i plåt från 1890-1960 talet. Och, håll i hatten! Själva omslaget är gjort helt i plåt. Den är så tung att man måste ha den på ett bord framför sig för att kunna pläddra. Tungt! Bokstavligen. Hands up for Familjen Pangea som formgett, i love it.

Har du något drömuppdrag? Någon speciell författare du vill formge omslag till? 

Jag har ingen speciell drömförfattare. Men det vore fantastiskt att få formge en bildbok åt någon typ av konstnär. Jag fantiserar om få formge ett kritvit, matt omslag. När man sedan tar ut boken ur sin hylla är sidkanterna färgsprakande och flyter in på insidan av boken där de bildar ett sammanfogat mönster. Ögongodis!

Och sist: rekommendera en bok.

Kamikazekaninerna II- nu ännu mer död av Andy Riley

Jag skulle vilja rekommendera alla att ha dessa söta, deprimerande kaniner hemma. Den är för dig som inte gillar att läsa, för dig som behöver bota skärmsjuka, men främst till dig som äter djur och inte tror att dom har känslor. 

Läs mer om Leia och titta på hennes verk här.

 
 
Madeleine Persson